...det var igår, solen sken från tidig morgon och följde sen oss under hela dagen. Tänk vad lite sol och värme kan göra för själen...

Startade morgonen med att laga mat till stranden samt förbereda för kvällen då kära vänner skulle komma på besök, två timmar senare kom vi äntligen iväg till beachen  lätt är det inte med fyra barn som ensam vuxen att försöka ta sig i någorlunda skick någonstans. Tur att mina "stora"är så ansvarsfulla och hjälpsamma, annars hade jag nog setat i ett hörn någonstans och "spelat med läpparna";-)

När vi väl har kommit iväg och fram dit vi ska så blir det ju oftast lugnt och skönt och alla blir nöjda och glada...samma sak igår då alla de stora badade(i 15gradigt vatten)åt gott och mamma hann tom få lite sol på bringan.

Veronica och Vanessa följde med också, god lord vad jag beundrar denna kvinna att hon orkar springa runt höggravid och jaga efter busfian, lite hjälp fick hon iallafall av Felicia som tycker det är roligt med en liten tjej  

Hem sen snabbt som sjutton(handlade lite där emellan) och fortsatte med all mat inför kvällen....

Så underbart mysigt att träffa gänget igen. Carro, Matte, Casper, Elli och Hogge:-) förstår från mitt hjärta att Stefan tycker om er, vilka underbara människor!

Taket blev klart idag också, dock lite plåtjobb som ska göras nästa vecka...men efter det ryker ställningen och vårat jobb startar. Blir sån sjukt stor skillnad bara med taket så sa bli kul att se när vi målat om och staket samt nya markiserna är uppe  LÄNGTAR, LÄNGTAR, LÄNGTAR!!!!!

Trevlig midsommar alla där ute.

Äntligen tog han flera steg...som vi väntat och hoppats att den här dagen skulle komma  

Lycklig är han (och jag me).  Samtidigt som man inser att tiden bara springer iväg och de små blir stora SÅ fort...tycker inte det känns så länge sedan Felix tog sina första steg men det är snart 11år sedan.

Felicia underhöll lilleman idag och fick honom att skratta så innerligt, hann filma det lite men hade tonats ner något....

han älskar att slänga ner saker på golvet nu och ännu roligare när någon plockar upp om och om igen:-)

En SÅN dag idag....
Börjar med att jag vaknar och har drömt en hemsk dröm som fortfarande i skrivandets stund känns som en klump i magen, även fast jag vet att det bara var en dröm och att den antagligen(förhoppningsvis) aldrig kommr bli sann så har den påverkat hela dagen mentalt.
En SÅN dag när ingenting känns bra:
sminket "gör sig inte"', kläderna sitter inte som de ska, håret lever sitt egna KRULLIGA liv, hittar ingenting som jag ska ha och allt är allmänt jobbigt.

Gjorde ett tappert försök att ta med barnen till Stinsen för att gå till frisören och klippa dem, göra lite ärenden och sen till sist köpa en klänning till mig inför morgondagens "Rockfestival"...
Elliott hade redan innan vi åkte hemifrån bestämt sig för att inte ha lust med att följa med, och så fortsatte han hela vistelsen där också. Han har ju kommit på ett nytt "gnäll läte" så nu ylar han, inte så jätteroligt och inte alls stressande ;-) bestämde sig för att inte sova gjorde han också så hela bilfärden hem GALLSKREK han och somnade inte förrän nu. En övertrött ettåring är inte att leka med, shit va han va sur....
Tror ni jag lyckades hitta någon klänning eller något annat att ha på mig imorgon? Nej, precis!

Nu ska jag ta en god kopp svart kaffe i lugnet medans han sover och samla krafterna igen, försöka vända den här "pissdagen" till något bra och ha en riktigt skön kväll. E ska ju till farmor och farfar och vi andra tänkte ut och äta en bit god mat i "lugn och ro"...bara tre barn med då ju ;-)

Det som är positivt med dessa dagar(och drömmen) är att jag/man uppskattar det man har, de dagar och stunder som är bra och att man blir påminnd att ALDRIG ta något/någon förgivet!

Den här lilla busungen är en riktig klättrare,    

nu dras all möjliga saker fram till bänkar och till grinden för att användas som stege och med det komma närmare alla spännande saker långt där uppe  

Farlig och fartfylld ålder det här... Bråttom att börja gå har han dock inte, han drar snällt men bestämt upp sina fötter högt upp i luften när vi försöker ställa han för att träna på att gå. En mycket bestämd ung herre  

Huset är under förvandling och mycket händer just nu.
Har svårt att hinna med allt(inkl bloggningen?)...

I helgen har vi emellan regnskurarna och åskvädret klättrat upp och ner för att kunna hinna måla takkuporna, de var ju fult gula innan och blir nu svarta lika som de blivande takkuporna.

När regnet hindrade oss(den som målade och inte hade hand om barnen) så var det bara att flytta inomhus och fortsätta i Elliotts rum(lekrummet) där vi ska tapetsera om, måla taket, fönstrena och lägga nytt golv....
Tanken är iallafall att hans rum ska vara klart när taket är klart, för då är det dags att starta ommålningen av husets utsida :-)

Sen bröllopsplanering på det, tror vi kommer behöva lite semester efter semestern...